måndag 13 augusti 2012

Underbara undersköterska

I helgen som var hade jag inte mycket tid för annat än jobb. Jag fick nämligen jobba en extrahelg på jobbet, en helg som innebar jobb 7.00-21.15 på lördagen och 06.45-20.30 på söndagen. Efter en sådan helg är man ganska så slut, men inte så mycket som man tror på fredagkvällen innan. Då känns det nästan mer jobbigt än efter.
Under helgen har jag också fått vara med om en hel del stunder när jag inser varför jag kommer tillbaka till samma jobb för fjärde sommaren och varför jag vill arbeta inom vård och omsorg. Det finns stunder då jag funderar på om det verkligen är läkare som är den bästa vägen att gå, om det inte vore bättre att vara undersköterska och få den där riktiga kontakten med människor. Jag har nämligen fått känslan av att man i rollen som läkare inte riktigt kommer nå ända fram i många fall. Jag kommer inte heller få vara med om kontinuerliga vardagen, utan kommer hoppa in och ut i patienternas liv.
Mina undersköterskekollegor på jobbet gör alltid ett väldigt bra jobb, dag efter dag. Jag har under mina somrar lärt mig hur mycket som helst av dem som jag aldrig skulle kunna lärt mig genom böcker, vilket ju annars är mitt största sätt att inhämta kunskap på. Det handlar om allt från hur man enklast flyttar någon från en rullstol till sängen, till hur mänsklig värme kan se ut, till hur tungt arbete, både fysiskt och psykiskt, det kan vara Jag har väldigt stor respekt för alla de undersköterskor, som mina kollegor, som gör ett så bra arbete, varje dag, men sällan får beröm för det det. För hur skulle omvårdnaden se ut om inte de fanns?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar