torsdag 28 november 2013

Julklapps- och julfridjakt

För fyra år sedan skrev jag en krönika i Nya Wermlandstidningen om julklappar och julstress. Detta var innan jag började titta på alla mina olika påhitt med köpstopp, att försöka att bara köpa saker och ting ekologiskt och allt det där. Saken är att den där krönikan inte var så dum alls.
I år ska vi försöka att inte ha så mycket julklappar. Det kommer dock bli några symboliska klappar, kanske av det ätbara slaget, eftersom själva meningen med julklappar är fin. Prylar har vi dock gott om, alla som är inblandade, och behöver knappast något mer. Är det så att någon önskar sig något särskilt så ska jag inte vara den som är den, men att köpa saker och ting lite för att det är just jul känns inte helt optimalt.
Alternativ till köp-och-släng-prylar:
- Om en ändå vill ge saker tycker jag att en kan köpa begagnat, eller för den delen ge bort något som en själv har haft. Facebook-eventet Begagnad julshopping, som i skrivande stund har 6300 personer som anmält sig, ger bra tips på detta. Personligen har jag inget problem med att varken ge eller få något begagnat. Några jag vet inte uppskattar det är min mormor, mamma och syster. Detta undviker jag med andra ord till dem.
- Det finns alltid mycket en kan göra själv och ge bort. Särskilt ätbara saker tar ju dessutom ingen plats när det hela väl är uppätet och det är oftast väldigt roligt att tillverka också. Själv väljer jag ekologiska råvaror i så stor utsträckning som möjligt. Andra saker som en kan göra och som är användbart är ju ex. vetekuddar att värma som en kan göra av tyget från ett gammalt örngott, handledsvärmare av en tröja som tovats i tvättmaskinen eller
- Varför inte skänka lite pengar till något välgörande ändamål och sedan ge bort ett gåvobevis? På Tantrevolutions blogg finns samma idé fast som adventskalender. Detta tycker jag själv inte är en så dum idé och som jag troligtvis kommer anamma detta år, på ett eller annat sätt.

Här kommer också min krönika från 2008, inklusive allt. Tipset är fortfarande aktuellt, dock är datumet den 18/12.

Julefrid(a) på Chattersida... 
KRÖNIKA FRIDA WIKTORSSON
Vad ska pappa få i julklapp? Vad ska vi hänga i fönstret i år för något, den där plaststjärnan från förra året är ju så ful? Varför har vi inga gardiner som passar till den nya tapeten i vardagsrummet?
Det blir till att fara omkring i affärer. Flera timmar. Flera gånger. Ingen fin stjärna på Ikea, vi provar inne i stan istället. Kan jag få låna pengar av dig? Mina har på något sätt... försvunnit.
Visst är det härligt med jul? Jag älskar jul, men även den vackraste tavla har en baksida (oftast brun i någon form av trä/papp/obestämbart material). Den är ganska tråkig och jobbig att titta på, länge alltså. Julens baksida består för mig av klapphets, en ofrivilligt bantande plånbok och allmän stress inför det man måste hinna men aldrig kommer att göra.
Julefriden är nära nu, räknat i ljusår. Jag har inte köpt klart mina julklappar. Inte ens någon enda, för att vara exakt. Och jag har ingen som helst aning om vad jag ska köpa heller. Det slutar väl med att pappa får en deckare och mamma får fotsalt, som vanligt. Det har gått bra de senaste jularna så varför inte i år också?
Nej, jobbigt är vad det hela är, och ibland är det nästan som att man glömmer bort varandra i jakten på den perfekta julklappen.
Jag kom dock för någon månad sedan på en genial, och något snål, idé för att komma ifrån det här problemet en aning. Jag skulle be alla mina vänner att vi skulle slopa julklapparna i år och istället ha en rolig kväll med knytkakbuffé. Idén gick hem bland mina efter studentmösseköp något fattiga vänner, och det hela är något som jag ser fram emot nu när jag surrar fram på stan och försöker att hitta den där julklappen jag nu vet att jag ska köpa till morfar, men som tydligen har slutat tillverkas. Ödet tycks hånle åt mig som elaka Måns i Pelle Svanslös.
Nej, det skulle vara mycket enklare om vi slapp alla dessa julklappar – fast jag vill å andra sidan ha några själv... – och istället lade lite mer tid på varandra. Jag tänker ta ett litet steg i år i alla fall och hoppas på att ni andra också kommer ihåg varandra.
Namn: Frida Wiktorsson
Ålder: 18 år
Hemort: Kil
Skola: Älvkullegymnasiet, Karlstad, NV3 A 

Plus: alla lampor som lyser i mörkret 
Minus: betygshets
Tips: Julkonsert i St Kils kyrka 17/12 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar